Grönsnabbvinge Callophrys rubi

Grönsnabbvinge är en liten fjäril med karakteristiskt grön undersida. Ovansidan är mörkbrun, den sidan ser man i regel aldrig efter som den sitter oftast med ihopslagna vingar.
Den finns i stort sätt i hela landet förutom i fjällen. Grönsnabbvingen är ganska så orädd av sig. Om man är försiktig och smyger sig fram, kan man betrakta den ganska så länge innan den flyger upp. Och den sätter sig igen efter ett par sekunder, oftast på samma gren som den lämnade eller strax intill.

Ett tips är att leta efter dem i gläntor och gles tallskog. Dem verkar ha en förkärlek till enbuskar, man ser dem ofta sittande i en enbuske eller något som är heltäckande grönt.

Under senaste åren har även denna talrika art minskat i landet. År 2024 rapporterades ca 1600 tillfällen, övriga år brukar det rapporteras över 2000 tillfällen. Det är normalt att det fluktuerar under åren som går. Vi är många flera som rapporterar in fjärilar sedan 2020, så där av är minskningen lite för mycket.

Grönsnabbvinge – Green Hairstreak

Grönsnabbvinge Callophrys rubiFärgen på översidan är enfärgad gråbrun och vingspannet är ca 23-25 mm.
Larven lever på blåbär, lingon, odon och tranbär.

Den flyger från mitten av april till början av juni.
Ni har en lång tid på er för att fotografera och studera Grönsnabbvingarna.

Det gamla namnet var Björnbärssnabbvinge.

Grönsnabbvingen tillhör familjen Juvelvingar.

Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Grönsnabbvinge Callophrys rubi Parning
Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Parning
Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Blåbär Vaccinium myrtillus
Blåbär Vaccinium myrtillus

Aurorafjäril Anthocharis cardamines

En av dom vackraste fjärilar som flyger i Sverige är Aurorafjärilen och rättare sagt Aurorafjärils hanen. Hanen är otroligt vacker med sin orange framvingespetsar och den marmorerade undervingen som skiftar i grönt och svart och med stora vita fläckar. Marmoreringen ger ett utmärkt kamouflage när fjärilen sitter på t.e.x. hundkäx.

Honan saknar den orange färgen på övervingarna och kan förväxlas med Rapsfjäril och Rovfjäril som också är vita fjärilar. Aurorafjärilen finns nästan över hela Sverige förutom i fjälltrakterna. Aurorafjärilen kan man se i öppna odlingslandskap och i områden med träddungar, buskar och i öppningar i ädellöv och alskogar.
Man kan även påträffa dem vid sjö och kustkanter.

Min erfarenhet med Aurorafjärilen är att dom är nervösa och är lätta att skrämma.
Det är sällan man kan komma närmare än, ett par meter i från dem innan dom lyfter.
När dom sätter sig på en blomma eller dylikt, så sitter dom bara i några sekunder innan dom lyfter igen. Och därför tycker jag att dom är svåra att fotografera, man måste smyga väldigt försiktigt för att komma tillräckligt nära för en bild. Om man hinner vill säga.

Aurorafjäril – Orange Tip

Aurorafjäril Anthocaris cardaminesDeras i egentliga flygtid är mellan Maj och Juni, men under varma vårar kan den börja att flyga i April. Den är en mellan stor fjäril ca 41-51 mm i vingspann.

Larven lever på korsblommiga växter som löktrav och ängsbräsma.

Den flyger i stort sätt i hela landet förutom i fjällen, i öppna odlingslandskap och i områden med träddungar, buskar och i öppningar i ädellöv och alskogar.

Aurorafjäril tillhör familjen Vitfjärilar.

 

Aurorafjäril Anthocharis cardamines Hane
Aurorafjäril Anthocharis cardamines Hane
Aurorafjäril Anthocharis cardamines Hane
Aurorafjäril Anthocharis cardamines Hane
Aurorafjäril Anthocharis cardamines Hane
Aurorafjäril Anthocharis cardamines Hane
Aurorafjäril Anthocharis cardamines Hona
Aurorafjäril Anthocharis cardamines Hona
Aurorafjäril Anthocharis cardamines Hona
Aurorafjäril Anthocharis cardamines Hona
Aurorafjäril Anthocharis cardamines Hane och hona
Aurorafjäril Anthocharis cardamines Hane och hona
Ängsbräsma Cardamine pratensis
Ängsbräsma Cardamine pratensis
Ängsbräsma Cardamine pratensis
Ängsbräsma Cardamine pratensis

Fler bilder på Aurorafjärilar finns här.

Apollofjäril Parnassius apollo

Apollofjärilen är Sveriges största vita fjäril och den fjäril som är jämbördig med Makaonfjärilen.
Den är alltmer sällsynt fjäril som gärna äter nektar från tistlar och klintar i vägkanter och öppna steniga och klippiga miljöer utmed Östersjökusten. Dessa bilder är tagna på  Åsvikelandets naturreservat samt Kvädö naturreservat i Valdemarsviks kommun.
Det är en magnifik syn att få se denna stora vita fjäril flyga som en liten fågel längs med kusten. Förutom att apollofjärilen är vit så har den två röda fläckar på nedre vingpar och svarta fläckar på övre vingpar.

Apollofjäril – Apollo

Apollofjäril Parnassius apolloApollofjärilen är en stor fjäril med en vingspann på 62 – 87 mm och honan är större och har mer svart pudring. Larven lever främst på kärleksört och vit fetknopp.

Apollofjärilen finns utmed kusterna i Småland, Östergötland, Sörmland och på Gotland.

Förövrigt så minskar den sitt utbredningsområde i norden.
Den flyger från mitten av Juni och till slutet av Augusti. Apollofjärilen till hör familjen Riddarfjärilar där finns även Makaonfjärilen samt Mnemosynefjärilen.

Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo Larv
Apollofjäril Parnassius apollo Larv
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Vit fetknopp Sedum album
Vit fetknopp Sedum album
Vit fetknopp Sedum album
Vit fetknopp Sedum album
Kärleksört Hylotelephium telephium
Kärleksört Hylotelephium telephium
Kärleksört Hylotelephium telephium
Kärleksört Hylotelephium telephium

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon

Jag och min son Martin följde med på en Kronärtsblåvinge exkursion 2008 där var Tommy Karlsson kursledare.

Kronärtsblåvingen var en av  Sveriges sällsyntaste fjärilar. Den är troligen helt utdöd sedan 2020.  Bilderna på fjärilen är från år 2008. I Sverige har kronärtsblåvingen påträffats i Östergötland och Småland mellan Kisa, Valdemarsvik och Gamleby, med kärnförekomsten i det starkare kuperade landskapet mellan Gamleby och Dalhem i söder och Valdemarsvik i norr. Den är troligen också utdöd i Norge,  under 2000-talet har inga fjärilar återfunnits.

Kronärtsblåvinge – Reverdin’s Blue

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomonDen är betydligt större än Ljungblåvingen och Hedblåvingen som har en vingbredd 21-28mm.

Kronärtsblåvingen har en vingbredd på 28-34mm.
Flygtid från början av Juli till mitten av Augusti.

Larven lever på sötvedel.

Den tillhör familjen juvelvingar, underfamilj blåvingar.

Sötvedel Astragalus glycyphyllos
Larven lever på sötvedel.

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon Hane

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon Hane

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon Hane

På nästa bild har Tommy Karlsson (Kursledaren) märkt en Kronärtsblåvinge med ett nummer. Under dagen märkte vi 7 st individer. Sammanlagt fångade vi in 16 Kronärtsblåvingar.
Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Märkt Kronärtsblåvinge Nr 33

Svenska bärfisar Pentatomidae

Bärfisarna har fått sitt namn efter att en del arter sprutar ut en obehagligt luktande vätska för att skrämma bort rovdjur. Färgerna varierar mycket beroende på art. I Sverige är svart, brunt och grönt vanligaste färgerna men det finns även andra färger på dem. Som till exempel Strimlus som har en röd och svart färgkombination.

I Sverige har vi ca 53 arter för tillfället men i framtiden kan vi få in flera arter. Kölskinnbaggar 8 arter. Taggbeningar 8 arter. Glansskinnbaggar 1 art. Sköldskinnbaggar 6 arter och Bärfisar (Egentliga bärfisar) 30 arter. Precis som med fjärilar och trollsländor som vi har fått in flera nya arter av. Större rovbärfis är en ny art för Sverige 2009.

Svartvit taggbening Tritomegas
Svartvit taggbening Tritomegas
Grön bärfis Palomena prasina
Grön bärfis Palomena prasina
Jallabärfis Jalla dumosa
Jallabärfis Jalla dumosa
Mindre gräsbärfis Neottiglossa pusilla
Mindre gräsbärfis Neottiglossa pusilla
Starrbärfis Eurygaster testudinaria
Starrbärfis Eurygaster testudinaria