Apollofjäril Parnassius apollo

Apollofjärilen är Sveriges största vita fjäril och den fjäril som är jämbördig med Makaonfjärilen.
Den är alltmer sällsynt fjäril som gärna äter nektar från tistlar och klintar i vägkanter och öppna steniga och klippiga miljöer utmed Östersjökusten. Dessa bilder är tagna på  Åsvikelandets naturreservat samt Kvädö naturreservat i Valdemarsviks kommun.
Det är en magnifik syn att få se denna stora vita fjäril flyga som en liten fågel längs med kusten. Förutom att apollofjärilen är vit så har den två röda fläckar på nedre vingpar och svarta fläckar på övre vingpar.

Apollofjäril – Apollo

Apollofjäril Parnassius apolloApollofjärilen är en stor fjäril med en vingspann på 62 – 87 mm och honan är större och har mer svart pudring. Larven lever främst på kärleksört och vit fetknopp.

Apollofjärilen finns utmed kusterna i Småland, Östergötland, Sörmland och på Gotland.

Förövrigt så minskar den sitt utbredningsområde i norden.
Den flyger från mitten av Juni och till slutet av Augusti. Apollofjärilen till hör familjen Riddarfjärilar där finns även Makaonfjärilen samt Mnemosynefjärilen.

Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo Larv
Apollofjäril Parnassius apollo Larv
Apollofjäril Parnassius apollo
Apollofjäril Parnassius apollo
Vit fetknopp Sedum album
Vit fetknopp Sedum album
Vit fetknopp Sedum album
Vit fetknopp Sedum album
Kärleksört Hylotelephium telephium
Kärleksört Hylotelephium telephium
Kärleksört Hylotelephium telephium
Kärleksört Hylotelephium telephium

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon

Jag och min son Martin följde med på en Kronärtsblåvinge exkursion 2008 där var Tommy Karlsson kursledare.

Kronärtsblåvingen var en av  Sveriges sällsyntaste fjärilar. Den är troligen helt utdöd sedan 2020.  Bilderna på fjärilen är från år 2008. I Sverige har kronärtsblåvingen påträffats i Östergötland och Småland mellan Kisa, Valdemarsvik och Gamleby, med kärnförekomsten i det starkare kuperade landskapet mellan Gamleby och Dalhem i söder och Valdemarsvik i norr. Den är troligen också utdöd i Norge,  under 2000-talet har inga fjärilar återfunnits.

Kronärtsblåvinge – Reverdin’s Blue

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomonDen är betydligt större än Ljungblåvingen och Hedblåvingen som har en vingbredd 21-28mm.

Kronärtsblåvingen har en vingbredd på 28-34mm.
Flygtid från början av Juli till mitten av Augusti.

Larven lever på sötvedel.

Den tillhör familjen juvelvingar, underfamilj blåvingar.

Sötvedel Astragalus glycyphyllos
Larven lever på sötvedel.

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon Hane

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon Hane

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon Hane

På nästa bild har Tommy Karlsson (Kursledaren) märkt en Kronärtsblåvinge med ett nummer. Under dagen märkte vi 7 st individer. Sammanlagt fångade vi in 16 Kronärtsblåvingar.
Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Märkt Kronärtsblåvinge Nr 33

Svenska bärfisar Pentatomidae

Bärfisarna har fått sitt namn efter att en del arter sprutar ut en obehagligt luktande vätska för att skrämma bort rovdjur. Färgerna varierar mycket beroende på art. I Sverige är svart, brunt och grönt vanligaste färgerna men det finns även andra färger på dem. Som till exempel Strimlus som har en röd och svart färgkombination.

I Sverige har vi ca 53 arter för tillfället men i framtiden kan vi få in flera arter. Kölskinnbaggar 8 arter. Taggbeningar 8 arter. Glansskinnbaggar 1 art. Sköldskinnbaggar 6 arter och Bärfisar (Egentliga bärfisar) 30 arter. Precis som med fjärilar och trollsländor som vi har fått in flera nya arter av. Större rovbärfis är en ny art för Sverige 2009.

Svartvit taggbening Tritomegas
Svartvit taggbening Tritomegas
Grön bärfis Palomena prasina
Grön bärfis Palomena prasina
Jallabärfis Jalla dumosa
Jallabärfis Jalla dumosa
Mindre gräsbärfis Neottiglossa pusilla
Mindre gräsbärfis Neottiglossa pusilla
Starrbärfis Eurygaster testudinaria
Starrbärfis Eurygaster testudinaria

Skimmerfjärilar Apaturinae

Vi har två arter av skimmerfjärilar i vårt land. Var av den ena är en nykomling. Sälgskimmerfjärilen påträffades för första gången 1981. Aspskimmerfjärilen kom till vårt land för första gången 2011 och troligen kommer dessa fjärilar ifrån Finland.

Skimmerfjärilarna har fått sitt namn ifrån den klarblå skimrande färgen som den har på ovansidan av vingarna. Men man kan bara se denna färg vid vissa vinklar.
Fjärilarna tillhör familjen Praktfjärilar underfamilj Skimmerfjärilar.

Aspskimmerfjäril Apatura ilia
Aspskimmerfjäril Apatura ilia
Aspskimmerfjäril Apatura ilia
Aspskimmerfjäril Apatura ilia
Sälgskimmerfjäril Apatura iris
Sälgskimmerfjäril Apatura iris
Sälgskimmerfjäril Apatura iris
Sälgskimmerfjäril Apatura iris

Svenska mosaiksländor Aeshnidae

Våra mosaiksländor varierar kraftigt i både färger och mönster, det är inte bara fjärilar som är färggranna det är även trollsländorna också. Mosaiksländorna går under namnet egentliga trollsländor, där flera andra familjearter ingår. I regel är dessa trollsländor stora och det finns arter som har ett vingspann på över 100 mm.

Vanligaste färgerna är gult och blått med inslag av brun till svart grundfärg. Färgen grönt förekommer ofta på våra inhemska arter. Och det gäller våra nya arter som har flugit in i vårt land. Som t.e.x. Blå kjesartrollslända och Klarblå mosaikslända.

Blågrön mosaikslända Aeshna cyanea
Blågrön mosaikslända Aeshna cyanea
Gungflymosaikslända Aeshna subarctica
Gungflymosaikslända Aeshna subarctica
Klarblå mosaikslända Aeshna affinis
Klarblå mosaikslända Aeshna affinis
Starrmosaikslända Aeshna juncea
Starrmosaikslända Aeshna juncea
Starrmosaikslända Aeshna juncea
Starrmosaikslända Aeshna juncea
Blå kejsartrollslända Anax imperator
Blå kejsartrollslända Anax imperator