Kategoriarkiv: Fjärilar

Rapsfjäril Pieris napi

Rapsfjärilen är en av våra vanligaste fjärilar som vi kan se flyga tidigt på våren och till sena hösten. Den är den första vitfjäril som kläcks tidigt på våren, redan i April månad.
Översidan av vingarna har en vit bakgrund med svagt framträdande svarta ribbor. Honan har två svarta fläckar och hanen har en svart fläck. På toppen av övre vingpar har den en svartgrå fält.
Undersidan har en gulaktig med en tydlig olivgrön pudring längs med vingribborna. Den andra generationen har en svagare färgsättning och mindre pudring.

Den är allmän i alla biotoper förutom på kärr och myrmark. Men är mera vanlig på blomrika ängsmarker och lövskogsvägar. Den flyger med en rak och fast kurs men ser lite fladdrig ut i sin flygning. Glidflyger med vingarna något bakåt fällda. Är troligen den allra vanligaste dagflygande fjärilen i Sverige.

Rapsfjäril – Green-veined White

Rapsfjäril Pieris napiVingspann från 37 till 53 mm.

Flygtiden infaller från April till mitten av Juni för den första generationen och andra generationen från början av Juli till mitten av September.
I södra Sverige kan det förekomma en tredje generation.
Larven lever på Löktrav, Vejde och Ängsbräsma.
Den finns i hela Norden förutom på Island och några platser i norra Skandinavien.
Rapsfjärilen tillhör familjen Vitfjärilar.

Rapsfjäril Pieris napi Hane
Rapsfjäril Pieris napi Hane
Rapsfjäril Pieris napi Hona
Rapsfjäril Pieris napi Hona
Rapsfjäril Pieris napi Hane
Rapsfjäril Pieris napi Hane
Rapsfjäril Pieris napi Andra generation
Rapsfjäril Pieris napi  Andra generation.
Rapsfjäril Pieris napi Hona
Rapsfjäril Pieris napi Hona
Rapsfjäril Pieris napi
Rapsfjäril Pieris napi
Rapsfjäril Pieris napi Första generation
Rapsfjäril Pieris napi Första generation.
Rapsfjäril Pieris napi Parning
Rapsfjäril Pieris napi
Parning
Ängsbräsma Cardamine pratensis
Ängsbräsma Cardamine pratensis
Äkta ängsbräsma Cardamine pratensis subsp. pratensis
Äkta ängsbräsma Cardamine pratensis subsp. pratensis

Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania

Pärlgräsfjärilar är en högsommarart som flyger gärna över buskmarker, skogsgläntor, hyggeskanter och betesmarker. Gärna där gräset är högt kan man få se dem i stort antal. Vid en första anblick kan man förväxla den med Starrgräsfjärilen eller Brun gräsfjäril, men den flyger i regel bara på moss och kärrmarker. Pärlgräsfjärilen flyger med en ryckig rörelse över gräsmarkerna. Pärlgräsfjärilen är en ganska så långsam fjärilsart, så man brukar hinna med att se vart den landar. Den är en art som är fotovänlig och man kan komma den mycket nära, innan den flyger sin väg.

Oftast ser man den sitta på ett grässtrå eller buske med i hopslagna vingar. Sällan med vingarna utslagna. Se bild 3. Ovansidans vingar har en rödaktigt gulbrun färg.
Undre parets vingar har en gråbrun färg. Undersidans vingar har en mera gladare färgkombination.
Övre vingpar har rödaktigt gulbrun färg med ett öga nära spetsen på vingen. Undre vingpar har en orangebrun grundfärg med fyra till fem ögonfläckar. In mått kroppen är den mer grå i färgen. Den har ett vit brett fält som går en liten bit innanför vingens ytterkant, var av det ena öga är innanför det vita fältet.

Pärlgräsfjäril – Pearly Heath

Pärlgräsfjäril Coenonympha arcaniaVingspann från 28 till 34 mm.

Flygtiden infaller från mitten av Juni till slutet av Juli.
Larven lever på olika gräsarter men främst på Bergslok. Andra arter kan vara Kamäxing, Fårsvingel, Bergven och Rödsvingel. Pärlgräsfjärilen finns främst i dom mellersta östliga delarna av vårt land (Götaland och Svealand). Men även längst västkusten. Den finns på Öland men inte på Gotland. Saknas helt i Danmark och Finland.
Den tillhör familjen praktfjärilar i underfamiljen gräsfjärilar.

Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcaniaPärlgräsfjäril Coenonympha arcania
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania Ovansidan
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania Ovansidan brukar man inte få se.
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania Parning
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania Parning

Amiral Vanessa atalanta

Amiral fjärilen är en av två arter fjärilar som flyttar in under sommaren (migrerande), den andra arten är Tistelfjärilen.
Fjärilen är en stor och kraftfull flygare som tillryggalägger långa sträckor. Den kan flyga ända ifrån Medelhavet och så långt som till Island. Förutom dessa två arter får Island även besök av Sorgmantel.

Färgerna på ovansidan går från sammetsbrun, orange, svart samt vita fläckar högst upp på vingen. Den har två breda orange band, var av den undre fältet har svarta fläckar.
Längst ner på under vingpar har den blåkärnade fläckar. Över undersidan av vingarna har samma färgkombination som ovan sidan. Under vinpar går i fläckigt brun.

Amiralen är en av våra vanligaste trädgårdsfjärilar och man kan se dem sitta och äta på fallfrukter under hösten. Och det är mest troligt att dessa sena fjärilar är kläckta i Sverige. Man kan även träffa på dem i skuggiga lövskogsmiljöer, blomrika ängar, skogsvägar och skogsbryn. Övervintrar som fullvuxen fjäril, men troligen så överlever dom inte Sveriges stränga vintrar.

Amiral – Red Admiral

Amiral Vanessa atalantaVingspann från 53 till 63 mm. Flygtiden infaller från Maj till Oktober. Den flyger med  två generationer, var av den andra kläcks i Sverige.
Nu på senare år misstänker man att de kan övervintra som fullvuxna fjärilar i Sverige. Fler och fler rapporter tyder på det.

Amiralen finns i nästan hela landet, förutom i fjällregionen.
Larven lever i huvudsak på brännässla och humle.
Amiralen tillhör familjen Praktfjärilar underfamilj Vinterpraktfjärilar.

Amiral Vanessa atalanta
Amiral Vanessa atalanta Amiral Vanessa atalanta
Amiral Vanessa atalanta
Amiral Vanessa atalanta
Amiral Vanessa atalanta
Amiral Vanessa atalanta
Amiral Vanessa atalanta
Brännässla Urtica dioica
Brännässla Urtica dioica