Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe

Violettkantad guldvinge är en ganska så sällsynt guldvinge men som finns i nästan hela landet. Även denna art minskar i antal. Man kan se den flyga över friska till fuktiga ängsmarker, kärr och hagmarker samt även på blomrika sydsluttningar.
Den är en god flygare som ofta återvänder till samma plats för att sola sig. Hanen känns lätt igen på dom violettskimrande kanterna på översidan samt den guld orange färgen. Honan är betydligt oansenligare och har en mera brun orange ton på övervingarna. Arten har ljuskantade svarta prickar på undersidan av vingarna samt saknar vita fläckar.

I Sverige finns det fyra arter av guldvingar. Dessa är Violettkantad guldvinge, Violett guldvinge, Mindre guldvinge och Vitfläckig guldvinge. I norden finns ytterligare två arter och dessa heter Kärrguldvinge och Sotguldvinge. Violettkantad guldvinge är en karaktärsart för Dalarnas ängsmarker och har därför valts som landskapsinsekt.

Violettkantad guldvinge – Purple-edged Copper

Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoeVingbredd från 25 till 35 mm.
Flygtid från mitten av Juni till början av Augusti.

Den har sitt starkaste fäste i Norrland speciellt längs fjällkedjan. I södra Sverige finns den mera sparsamt. Lokalt kan den finnas i större antal. Den minskar kraftigt för varje år som går i dom södra delarna av vårt land.
Larven lever på syror, krusskräppa, ormrot, ängssyra, bergsyra och pilört.
Violettkantad guldvinge tillhör familjen Juvelvingar.

 

Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hona
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hona
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hona
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hona
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Krusskräppa Rumex crispus
Krusskräppa Rumex crispus

Silverblåvinge Polyommatus amandus

Silverblåvinge är en av våra största blåvingearter, det är bara Svartfläckig blåvinge som blir större. Hanen har en intensiv sidenglänsande ljusblå färg på ovansidan av vingarna. Honan kan ha en mörkblå översida med orange fläckar till nästan enfärgad brun. Det gör att den nordiska populationen är unik.
Det är en verkligen en härlig syn att få se dessa vackra blåvingar flyga över blommorna på ängen, man kan inte undgå att se dem på grund av dess storlek.
Även denna art minskar starkt i antal.

Silverblåvinge

Silverblåvinge Polyommatus amandusVingspannet är mellan 31 – 36 mm. Flygtid är från mitten av Juni till slutet av Augusti.

Flyger allmänt på öppen mark i skogstrakter.
Larven lever på ärtväxter som gulvial, kråkvicker och blålusern.
Den finns från Skåne i söder till Haparanda i norr, och då längs med Östersjökusten.
Den tillhör familjen Juvelvingar.

 

 

Silverblåvinge Polyommatus amandus Hona
Silverblåvinge Polyommatus amandus Hona
Silverblåvinge Polyommatus amandus Hane
Silverblåvinge Polyommatus amandus Hane
Silverblåvinge Polyommatus amandus Hane
Silverblåvinge Polyommatus amandus Hane
Silverblåvinge Polyommatus amandus Hona
Silverblåvinge Polyommatus amandus Hona
Silverblåvinge Polyommatus amandus Parning
Silverblåvinge Polyommatus amandus Parning
Gulvial Lathyrus pratensis
Gulvial Lathyrus pratensis
Kråkvicker Vicia cracca
Kråkvicker Vicia cracca
Blålusern Medicago sativa subsp. sativa
Blålusern Medicago sativa subsp. sativa

Andra arter av blåvingar:

Alkonblåvinge, Brun blåvinge, Fetörtsblåvinge, Fjällvickerblåvinge, Hedblåvinge, Högnordisk blåvinge, Klöverblåvinge, Kronärtsblåvinge, Ljungblåvinge, Midsommarblåvinge, Mindre blåvinge, Tosteblåvinge, Puktörneblåvinge, Rödfläckig blåvinge, Silverblåvinge, Svartfläckig blåvinge, Turkos blåvinge, Violett blåvinge, Väpplingblåvinge, Ängsblåvinge.

Nässelfjäril Aglais urticae

Nässelfjärilen är en av våra vanligaste fjärilar och man kan se den flyga i våra trädgårdar, på odlade marker och längs skogsbilvägar. Nässelfjärilen är även en av våra färggrannaste fjärilar, med en grundfärg i orange samt olika fält med svart, gult, vitt, brunt och blått.

Under de senaste åren har den gått tillbaka kraftigt på den östra del av Östergötland och Kalmar län. Nässelfjärilen fick ett hårt slag under den varma och torra sommaren 2018. Dess för innan tog kölden under maj månad 2017. Det var 3 nätter ned till 11,  12 minusgrader mitt i maj månad. Denna händelse slog ut nästan alla insekter som började att väckas under den vårmånaden. Sedan dess har vi bara sätt enstaka nässelfjärilar, inte 10-15 fjärilar tillsammans som det var innan.

Man kan lätt förväxla den med Körsbärsfuks som flyger längs med ostkusten. Körsbärsfuksen är betydligt mycket större och mattare i sin färguppsättning.

Övervintrande fjärilsarter: Citronfjäril, Påfågelöga, Nässelfjäril, Sorgmantel, Vinbärsfuks, Körsbärsfuks och Videfuks.

Nässelfjäril – Small Tortoiseshell

Nässelfjäril Aglais urticaeFörsta flygtiden är från Mars till Juni samt den andra från Juli till September.

Övervintring sker i uthus, loft, jordkällare och naturliga grottor.
Vingspann är ca 40 – 52 mm. Nässelfjärilen finns i hela norden. Larven lever på brännässla.
Nässelfjärilen tillhör familjen Praktfjärilar underfamilj Vinterpraktfjärilar.

 

 

Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Brännässla Urtica dioica
Brännässla Urtica dioica