Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae

Hanen av Vitfläckig guldvinge är en av våra allra vackraste dagflygande fjärilar. Han glimrar som guld ute på ängen när han stolt brer ut sina vingar. Hanen har en klart lysande orange färg på ovansidan av vingarna och på ytterkanten finns ett svart band. Hanen kan ha svarta fläckar längs ner på undre vingpar.
Honan har nästan samma färg men mera matt i nyansen mer som ljust gulröd. Honan har fläckar på övre vingpar och ännu fler på undre vingarna. Och ibland kan undre vingarna nästan vara fyllda med en brunaktig färg som täcker fläckarna.

Namnet har den fått på grund av sina vita fläckar på nedre undre vingpar. Undersidans grundfärg är gulbrun med svarta fläckar. Dom vita fläckarna går i en båge. I bland kan man se en vågig rödorange linje ut med ytterkanten.

Dom flyger gärna på torr blomrika ängsmark, speciellt om dom har en vindskyddad skog i närheten. Vissa år kan man se fler individer och andra år mera sällsynt. År (2011) är ett sådant år, då dom flög talrikt. Det år har jag inventerat flera guldvingar på lokaler som inte har haft dessa fjärilar under tidigare år. Hanen är revir hävdande och patrullerar en slinga dagligen efter honor.

I Sverige finns det fyra arter av guldvingar. Dessa är Violettkantad guldvinge, Violett guldvinge, Mindre guldvinge och Vitfläckig guldvinge. I norden finns ytterligare två arter och dessa heter Kärrguldvinge och Sotguldvinge.

Vitfläckig guldvinge – Scarce Copper

Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureaeVitfläckig guldvinge har en vingspann från 26 till 34 mm.

Flygtiden infaller från slutet av Juni till början av September.
Larven lever på ängssyra och bergsyra. Denna art finns från Skåne i söder och ända upp till Haparanda.
Längs fjällkedjan och lappmarkerna finns den inte.
Tillhör familjen Juvelvingar underfamilj guldvingar.

Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hona
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hona
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hona
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hona
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Vita fläckar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Vita fläckar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hanar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hanar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Vita fläckar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Vita fläckar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane och hona
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane och hona.
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella

 

Svavelgul höfjäril Colias palaeno

Svavelgul höfjäril är en karaktärsart för barrskogens moss och myrmarker. Hanen kan gör stora utflykter utanför myrmarkens områden för att leta efter honor men oftast så flyger dessa fjärilar i och på kärrmarker. Dom är kraftiga flygare och kant flyga flera kilometer ifrån sina marker.

Hanen har en citrongul färg på ovansidan av vingarna med ett svart fält utmed vingarnas utkant. Längst ut med vingarna har dom en rödkant. Honan har en mera blek gul ton nästan vit.
Honan kan ha små vita fläckar på ovansidan av vingarnas svarta fält. Bakvingens undersida är grönaktigt gul med tydligt vit fläck mitt på vingen. Övre vingen har också en vit fläck som omgärdas oftast med en svart kant.

När man ska ut och fotografera dessa fjärilar behöver man använda stövlar men i mitt första möte räckte inte stövlarna till. Jag var helt fokuserad på en fin hane som flög över myren och stövlade på, utan att se vart den flög.
Rätt som det var sjönk jag ner till låren och jag kände att jag fortsatte att sjunka. Med kameran i ena handen kastar jag mig bakåt till fast mark och kravlar mig upp. Det tog en lång stund innan jag fick tillbaka andan. Efter denna tur på mossmarker är jag ytterst försiktig av mig.

Svavelgul höfjäril – Moorland Clouded Yellow

Svavelgul höfjäril Colias palaenoSvavelgul höfjäril har en vingspann från 44 till 54 mm.

Flygtiden infaller från mitten av Juni till Juli.
Den finns i stort sätt i hela landet förutom på Öland och Gotland samt västkusten och delar av Skåne.
Saknas helt i Danmark.
Larven lever på odon.
Arten tillhör familjen Vitfjärilar i underfamiljen höfjärilar.

Svavelgul höfjäril Colias palaeno
Svavelgul höfjäril Colias palaeno HaneSvavelgul höfjäril Colias palaeno
Svavelgul höfjäril Colias palaeno
Svavelgul höfjäril Colias palaeno
Svavelgul höfjäril Colias palaeno Hane
Svavelgul höfjäril Colias palaeno Hanen uppvaktar honan. Hanen överst och honan under.
Svavelgul höfjäril Colias palaeno Hanen uppvaktar honan. Hanen överst och honan under.
Svavelgul höfjäril Colias palaeno Hanen till vänster och honan till höger
Svavelgul höfjäril Colias palaeno Hanen till vänster och honan till höger.
Svavelgul höfjäril Colias palaeno Hona
Svavelgul höfjäril Colias palaeno Hona
Svavelgul höfjäril Colias palaeno Hane
Svavelgul höfjäril Colias palaeno Hane
Svavelgul höfjäril Colias palaeno
Svavelgul höfjäril Colias palaeno

Svävflugedagsvärmare Hemaris tityus

Svävflugedagsvärmare (tidigare Svävfluglik dagsvärmare) är mycket likt en Humledagsvärmare. Det som skiljer dessa arter åt, är att Svävflugedagsvärmare har smalare brun/guldaktig band längs med vingarnas ytterkant. Och speciellt på bakvingarna.
Samt att den saknar en vingribba genom framvingens diskfält.
Namnet har den fått från svävflugor som också flyger som en kolibri över blommorna.
Någon synlig likhet är det inte mellan Svävdagsvärmare och svävfluga. Se sista bilden.

Den flyger på öppna örtrika marker som kohagar och ängsmarker. Alla bilder är tagna på Sörbyäng där kalvar betar.
Man kan se den flyga som ett kolibri över blommor som den suger nektar ifrån, som till exempel syren, tjärblomster, maskros och gökärt.
Vad är skillnaden mellan en Humledagsvärmare och Svävflugedagsvärmare?
Vad är skillnaden mellan en Humledagsvärmare och Svävflugedagsvärmare?

Svävflugedagsvärmare – Narrow-bordered Bee Hawk-moth

Svävflugedagsvärmare Hemaris tityusVingspann från 37 till 44 mm.
Flygtiden infaller från Maj till Juni.

Den finns från Skåne i söder upp till Ångermanland.
Den har några favorit blommor som den suger nektar ifrån.
Det är syren, tjärblomster, maskros och gökärt.
Larven lever på olika väddarter som skogstry, åkervädd och ängsvädd. Tillhör familjen svärmare.

Svävflugedagsvärmare Hemaris tityusSvävflugedagsvärmare Hemaris tityus
Svävflugedagsvärmare Hemaris tityus
Svävflugedagsvärmare Hemaris tityus
Svävflugedagsvärmare Hemaris tityus
Svävflugedagsvärmare Hemaris tityus
Svävflugedagsvärmare Hemaris tityus
Svävflugedagsvärmare Hemaris tityus
Svävflugedagsvärmare Hemaris tityus
Svävflugedagsvärmare Hemaris tityus
Svävflugedagsvärmare Hemaris tityus Äldre
Svävflugedagsvärmare Hemaris tityus
Äldre
Svävfluga Bombylius major
Svävfluga Bombylius major
Skogstry Lonicera xylosteum
Skogstry Lonicera xylosteum
Åkervädd Knautia arvensis
Åkervädd Knautia arvensis
Ängsvädd Succisa pratensis
Ängsvädd Succisa pratensis
Ängsvädd Succisa pratensis
Ängsvädd Succisa pratensis