Etikettarkiv: Fjäril

Skogsnätfjäril Melitaea athalia

Skogsnätfjärilen är vår vanligaste nätfjäril, övriga nätfjärilsarter har dom senaste åren gått kraftigt tillbaka. Till utseendet har den på ovansidan av vingarna en orange grundfärg med mörkbruna nätmönster. Denna art kan se väldigt olika ut från individ till individ, från ljust orange till nästan helt mörkbrun med några enstaka orange fläckar.
Undersidan av vingarna har den har också ett nätmönster, men ser lika ut på alla individer. Färgerna går från svarta linjer, med orange och vita fält. Längst ut på vingarna har den halvmåne formade fält med en sömnlinjefärg från ljusgul till gul.
Det som särskiljer från Veronikanätfjärilen är att skogsnätfjärilen har en hel cell längst ner på undersidan av vingspetsen. Medans veronikanätfjärilens fält är delad med en svart linje. Veronikanätfjärilen är troligen utrotad i Sverige.

Den är allmän i skogstrakter som har inslag av öppna fält och trivs utmärkt på hyggesmarker. Den flyger även på blomrika ängsmarker och betesmarker samt på grusvägar där vägrenskanten har en riklig blomfauna. I norr är den mera sällsynt och därför föredrar den sydvända branter som solen värmer upp. Denna art kan vara talrik på den ena lokalen medans nästgårds saknas den helt. Den är en kraftig flygare som kan flyga långa sträckor för att finna en partner. Tillsammans med Citronfjäril, Rapsfjäril och Skogsvitvinge kan man träffa på dem långt in i skogen.

Skogsnätfjäril – Heath Fritillary

Skogsnätfjäril Melitaea athaliaSkogsnätfjärilen har en vingspann från 29 till 48 mm.

Flygtiden infaller från mitten av Juni till slutet av Augusti.
Kan få en andra generation om vädret tillåter.
Larven lever i huvudsak på kovallarter, teveronika, axveronika och svartkämpar.
I Sverige finns den från Skåne i söder och längs med Norrlandskusten. Tillhör familjen Praktfjärilar i underfamiljen nätfjärilar. Innan den fick det nuvarande namnet var dess tidigare namn Grobladsnätfjäril.

Skogsnätfjäril Melitaea athalia Söker efter salter och mineraler
Skogsnätfjäril Melitaea athalia Söker efter salter och mineraler
Skogsnätfjäril Melitaea athalia
Skogsnätfjäril Melitaea athalia Hel cell längst ner syns tydligt på denna bild.Skogsnätfjäril Melitaea athalia Hane
Skogsnätfjäril Melitaea athalia Hane
Skogsnätfjäril Melitaea athalia Hane ljus individ
Skogsnätfjäril Melitaea athalia Hane ljus individ med Bredbrämad bastardsvärmare under.
Skogsnätfjäril Melitaea athalia Hane ljus individ
Skogsnätfjäril Melitaea athalia Hane ljus individ.
Skogsnätfjäril Melitaea athalia
Skogsnätfjäril Melitaea athalia Skogsnätfjäril Melitaea athalia Hane Ljus individ
Skogsnätfjäril Melitaea athalia Hane ljus individ. Nästan att rutmönstret försvinner.Skogsnätfjäril Melitaea athalia Hane mörk individ
Skogsnätfjäril Melitaea athalia Hane mörk individ.
Skogsnätfjäril Melitaea athalia Mörk individ.
Skogsnätfjäril Melitaea athalia Mörk individ.
Skogsnätfjäril Melitaea athalia Hona
Skogsnätfjäril Melitaea athalia Hona
Skogsnätfjäril Melitaea athalia Parning
Skogsnätfjäril Melitaea athalia ParningSkogsnätfjäril Melitaea athalia Parning med flera individer.
Skogsnätfjäril Melitaea athalia Parning med flera individer.
Teveronika Veronica chamaedrys
Teveronika Veronica chamaedrys

Rapsfjäril Pieris napi

Rapsfjärilen är en av våra vanligaste fjärilar som vi kan se flyga tidigt på våren och till sena hösten. Den är den första vitfjäril som kläcks tidigt på våren, redan i April månad.
Översidan av vingarna har en vit bakgrund med svagt framträdande svarta ribbor. Honan har två svarta fläckar och hanen har en svart fläck. På toppen av övre vingpar har den en svartgrå fält.
Undersidan har en gulaktig med en tydlig olivgrön pudring längs med vingribborna. Den andra generationen har en svagare färgsättning och mindre pudring.

Den är allmän i alla biotoper förutom på kärr och myrmark. Men är mera vanlig på blomrika ängsmarker och lövskogsvägar. Den flyger med en rak och fast kurs men ser lite fladdrig ut i sin flygning. Glidflyger med vingarna något bakåt fällda. Är troligen den allra vanligaste dagflygande fjärilen i Sverige.

Rapsfjäril – Green-veined White

Rapsfjäril Pieris napiVingspann från 37 till 53 mm.

Flygtiden infaller från April till mitten av Juni för den första generationen och andra generationen från början av Juli till mitten av September.
I södra Sverige kan det förekomma en tredje generation.
Larven lever på Löktrav, Vejde och Ängsbräsma.
Den finns i hela Norden förutom på Island och några platser i norra Skandinavien.
Rapsfjärilen tillhör familjen Vitfjärilar.

Rapsfjäril Pieris napi Hane
Rapsfjäril Pieris napi Hane
Rapsfjäril Pieris napi Hona
Rapsfjäril Pieris napi Hona
Rapsfjäril Pieris napi Hane
Rapsfjäril Pieris napi Hane
Rapsfjäril Pieris napi Andra generation
Rapsfjäril Pieris napi  Andra generation.
Rapsfjäril Pieris napi Hona
Rapsfjäril Pieris napi Hona
Rapsfjäril Pieris napi
Rapsfjäril Pieris napi
Rapsfjäril Pieris napi Första generation
Rapsfjäril Pieris napi Första generation.
Rapsfjäril Pieris napi Parning
Rapsfjäril Pieris napi
Parning
Ängsbräsma Cardamine pratensis
Ängsbräsma Cardamine pratensis
Äkta ängsbräsma Cardamine pratensis subsp. pratensis
Äkta ängsbräsma Cardamine pratensis subsp. pratensis

Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae

Hanen av Vitfläckig guldvinge är en av våra allra vackraste dagflygande fjärilar. Han glimrar som guld ute på ängen när han stolt brer ut sina vingar. Hanen har en klart lysande orange färg på ovansidan av vingarna och på ytterkanten finns ett svart band. Hanen kan ha svarta fläckar längs ner på undre vingpar.
Honan har nästan samma färg men mera matt i nyansen mer som ljust gulröd. Honan har fläckar på övre vingpar och ännu fler på undre vingarna. Och ibland kan undre vingarna nästan vara fyllda med en brunaktig färg som täcker fläckarna.

Namnet har den fått på grund av sina vita fläckar på nedre undre vingpar. Undersidans grundfärg är gulbrun med svarta fläckar. Dom vita fläckarna går i en båge. I bland kan man se en vågig rödorange linje ut med ytterkanten.

Dom flyger gärna på torr blomrika ängsmark, speciellt om dom har en vindskyddad skog i närheten. Vissa år kan man se fler individer och andra år mera sällsynt. År (2011) är ett sådant år, då dom flög talrikt. Det år har jag inventerat flera guldvingar på lokaler som inte har haft dessa fjärilar under tidigare år. Hanen är revir hävdande och patrullerar en slinga dagligen efter honor.

I Sverige finns det fyra arter av guldvingar. Dessa är Violettkantad guldvinge, Violett guldvinge, Mindre guldvinge och Vitfläckig guldvinge. I norden finns ytterligare två arter och dessa heter Kärrguldvinge och Sotguldvinge.

Vitfläckig guldvinge – Scarce Copper

Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureaeVitfläckig guldvinge har en vingspann från 26 till 34 mm.

Flygtiden infaller från slutet av Juni till början av September.
Larven lever på ängssyra och bergsyra. Denna art finns från Skåne i söder och ända upp till Haparanda.
Längs fjällkedjan och lappmarkerna finns den inte.
Tillhör familjen Juvelvingar underfamilj guldvingar.

Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hona
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hona
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hona
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hona
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Vita fläckar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Vita fläckar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hanar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hanar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Vita fläckar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Vita fläckar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane och hona
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane och hona.
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella