Ängsnätfjärilen är ungefär lika stor som Skogsnätfjärilen, men är mer jämn i storleken. Den flyger oftast på torrmarker som alvarhedar, kalkrika ängsmarker, torrängar, sandiga stränder och strandvallar som är blomrika. Man ser den flyga lågt med ett svirrande vingslag och med en glidande flykt. Sitter gärna på blommor, även under mulet väder. Men någon sådan bild fick jag inte, under mitt besök på Omberg.
Ängsnätfjärilen liknar Skogsnätfjärilen men upplevs ha en mera ljus färgtonen. Färgen varierar från djup orange till sandfärgad. Nätmönstret har en svart till mörkbrun färg. Det som särskiljer dessa arter ifrån varandra är stora svarta fyrkantiga prickar längs ner på ovansidan av vingarna. Väddnätfjärilen har istället små prickar. Undersidan av bakvingarna har en grädd- och orangefärgad fält med två svartkantade orange band, dom yttre fälten har svarta fläckar.
Ängsnätfjäril – Glanville Fritillary
Ängsnätfjärilen har en vingspann från 35 till 46 mm.
Flygtiden infaller från slutet av Maj till mitten av Juli.
Kan få en andra generation om vädret tillåter.
Larven lever i huvudsak på svartkämpar och axveronika .
I Sverige finns den i huvudsak på Öland och Gotland. I övriga Sverige finns den på lokala områden som Omberg i Östergötland.
På Gotland finns en underart winbladi som är mindre och är blekt ockragul.
Tillhör familjen Praktfjärilar i underfamiljen nätfjärilar. Äldre namn är Hökblomsternätfjäril.
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia Parning
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Svartkämpar Plantago lanceolata
Eksnabbvingen har ett vingspann på 26 – 36 mm.
Vingspann från 29 till 40 mm.
