Etikettarkiv: Svenska dagflygande fjärilar

Humledagsvärmare Hemaris fuciformis

Humledagsvärmare  är vår egen kolibri. När den äter hovrar den likt en kolibri över blommorna och tar bara stöd med fram benen.
Den är väldigt snarlikt Svävdagsvärmare men den saknar en vingribba genom framvingens diskfält.  Humledagsvärmaren har även en bredare band längs med vingarnas ytterkant samt en mera rödaktig färg.
Den är ungefär lika stor som en humla. Om man inte är observant när man ser den flyga över blommorna, så är det mycket lätt att man misstar den för en vanlig humla.  Där av, har den fått sitt namn. Det är sällan man ser flera samtidigt, vanligtvis ser man dem flyga ensamt.  På bilderna här under suger den nektar från maskrosor.

Den flyger ganska sällsynt på blomrika ängar, fuktiga marker och samt på lite torrare marker som grusvägar och banvallar. Besöker även trädgårdar. Den är en av dom svårare arter av fjärilar att fotografera. Och det på grund av att dom flyger snabbt mellan blommorna och stannar bara ett par sekunder per blomma.
Vad är skillnaden mellan en Humledagsvärmare och Svävflugedagsvärmare?
Vad är skillnaden mellan en Humledagsvärmare och Svävflugedagsvärmare?

Humledagsvärmare – Broad-bordered Bee Hawk-moth

Humledagsvärmare Hemaris fuciformisVingspann från 37 till 48 mm. Dess tidigare namn var humlelik dagsvärmare.
Den föredrar att suga nektar på en rad olika blommor som oxtunga, maskrosor, tjärblomster, syren och vädd.
Så dessa blommor ska ni hålla extra öga på om ni vill se en Humledagsvärmare.
Flygtiden infaller från Maj till Juni.
Den finns från Skåne i söder upp till Ångermanland.
Larven lever på kaprifol, snöbär och skogstry.
Tillhör familjen svärmare.

Humledagsvärmare Hemaris fuciformis
Humledagsvärmare Hemaris fuciformis
Humledagsvärmare Hemaris fuciformis
Humledagsvärmare Hemaris fuciformis
Humledagsvärmare Hemaris fuciformis
Humledagsvärmare Hemaris fuciformis
Humledagsvärmare Hemaris fuciformis
Humledagsvärmare Hemaris fuciformis
Humledagsvärmare Hemaris fuciformis
Humledagsvärmare Hemaris fuciformis
Skogstry Lonicera xylosteum
Skogstry Lonicera xylosteum

Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis

Klöverblåvingen är en av dom få arter som expanderat under dom senaste åren. Den är en av dom tidigaste arter av blåvingar som börjar att flyga i slutet av Maj. Både hanen och honan har en glänsande ljusblå färg på ovansidan av vingarna.
Honan har ett kraftigare svart band i ytterkant på övervingen än hanen. På övre undersidan av vingarna har dom stora vitkantade svarta prickar och betydligt mindre prickar på nedre vingpar. Det finns individer som saknar helt prickar på nedre undersidan. Längst in mot kroppen har dom en metalliskt glänsande fält som går från ljust grön till ljust blått. En vis förväxlings risk finns med Ängsblåvingen men denna art har betydligt mindre svarta prickar.

Man kan träffa på Klöverblåvingen på ängs och betesmarker och längs med grusvägar i gläntrika skogsmarker samt på öppna klippbranter. Den kan vara talrik på lokala platser. Denna art brukar i regel ge sig på andra arter av blåvingar i samma biotop.

Klöverblåvinge – Green-Underside Blue

Klöverblåvinge Glaucopsyche alexisVingspann från 27 till 37 mm.
Flygtid från slutet av Maj till början av Juli.
Den finns sparsamt i södra Svealand och i östra Götaland och så långt ner som till Kalmar.

Larven lever på ärtväxter som Sötvedel, Kärringtand och Vicker. Larven blir flitigt uppvaktad av myror som tvättar och håller larven ren, i utbytte får myrorna en sötaktigt vätska.
Den tillhör familjen Juvelvingar underart blåvingar.
Det finns 20 arter av blåvingar i Sverige.

Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis Hane
Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis HaneKlöverblåvinge Glaucopsyche alexis Hona
Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis Hona
Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis Med prickar
Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis Med prickar på nedre vingpar.Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis Hona
Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis Hona
Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis Hane
Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis Hane
Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis Hane
Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis Hane
Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis Utan prickar
Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis Utan prickar på nedre vingpar.
Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis Parning
Klöverblåvinge Glaucopsyche alexis Parning
Käringtand Lotus corniculatus
Käringtand Lotus corniculatus
Sötvedel Astragalus glycyphyllos
Sötvedel Astragalus glycyphyllos
Kråkvicker Vicia cracca
Kråkvicker Vicia cracca

Andra arter av blåvingar:

Alkonblåvinge, Brun blåvinge, Fetörtsblåvinge, Fjällvickerblåvinge, Hedblåvinge, Högnordisk blåvinge, Klöverblåvinge, Kronärtsblåvinge, Ljungblåvinge, Midsommarblåvinge, Mindre blåvinge, Tosteblåvinge, Puktörneblåvinge, Rödfläckig blåvinge, Silverblåvinge, Svartfläckig blåvinge, Turkos blåvinge, Violett blåvinge, Väpplingblåvinge, Ängsblåvinge.

Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus

Kamgräsfjärilen är en ganska så liten och oansenlig fjäril som man lätt missar ute i naturen. På bakvingens undersida har den en ljusgråa till gråa färg med ett vitt, oregelbundet band från vingens överkant till dess mitt. Detta gör att den kamoufleras in i ängsmarkerna gräsfauna så att den nästan blir osynlig.
I bland har den några diffusa vita ögonfläckar på undersidan. (Se första bild 3 och 4.)

Framvingens undersida har en orange färg med ett öga, längs med yttersidan går ett grått fält. Jag har aldrig träffat på en Kamgräsfjäril sitta med utslagna vingar. Men om man skulle se den med utslagna vingar har den en ljus orange grundfärg med ett par diffusa svarta ögonfläckar på övervingarna. Det finns en liten förväxlingsrisk med Starrgräsfjärilen, som ser snarlik ut men är betydligt större.

Den är ganska allmän i södra delarna av landet, den flyger även längs med hela kusten. Längre norrut blir den mindre vanligt förekommande. Den påträffas på torra blomrika ängar, kortväxta gräsmarker och på sandiga eller steniga marker.

Kamgräsfjäril – Small Heath butterfly

Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilusVingspann från 24 till 34 mm.
Flygtid från slutet av Maj till början av September (i södra Sverige).
I södra Sverige är det den andra generationen som flyger i Augusti och September.

Finns i nästan hela landet för utom i fjällregionen.
Larven lever av olika gräsarter som t.e.x fårsvingel.
Den tillhör familjen praktfjärilar i underfamiljen gräsfjärilar.

Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus
Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus
Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus
Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus
Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus
Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus
Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus
Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus
Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus
Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus