Etikettarkiv: svenska fjärilar bilder och namn

Fjärilar

Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae

Lämna en kommentar

Hanen av Vitfläckig guldvinge är en av våra allra vackraste dagflygande fjärilar. Han glimrar som guld ute på ängen när han stolt brer ut sina vingar. Hanen har en klart lysande orange färg på ovansidan av vingarna och på ytterkanten finns ett svart band. Hanen kan ha svarta fläckar längs ner på undre vingpar.
Honan har nästan samma färg men mera matt i nyansen mer som ljust gulröd. Honan har fläckar på övre vingpar och ännu fler på undre vingarna. Och ibland kan undre vingarna nästan vara fyllda med en brunaktig färg som täcker fläckarna.

Namnet har den fått på grund av sina vita fläckar på nedre undre vingpar. Undersidans grundfärg är gulbrun med svarta fläckar. Dom vita fläckarna går i en båge. I bland kan man se en vågig rödorange linje ut med ytterkanten.

Dom flyger gärna på torr blomrika ängsmark, speciellt om dom har en vindskyddad skog i närheten. Vissa år kan man se fler individer och andra år mera sällsynt. År (2011) är ett sådant år, då dom flög talrikt. Det år har jag inventerat flera guldvingar på lokaler som inte har haft dessa fjärilar under tidigare år. Hanen är revir hävdande och patrullerar en slinga dagligen efter honor.

I Sverige finns det fyra arter av guldvingar. Dessa är Violettkantad guldvinge, Violett guldvinge, Mindre guldvinge och Vitfläckig guldvinge. I norden finns ytterligare två arter och dessa heter Kärrguldvinge och Sotguldvinge.

Vitfläckig guldvinge – Scarce Copper

Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureaeVitfläckig guldvinge har en vingspann från 26 till 34 mm.

Flygtiden infaller från slutet av Juni till början av September.
Larven lever på ängssyra och bergsyra. Denna art finns från Skåne i söder och ända upp till Haparanda.
Längs fjällkedjan och lappmarkerna finns den inte.
Tillhör familjen Juvelvingar underfamilj guldvingar.

Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hona
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hona
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hona
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hona
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Vita fläckar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Vita fläckar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hanar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hanar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Vita fläckar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Vita fläckar
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane och hona
Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Hane och hona.
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella

 

Fjärilar

Aspfjäril Limenitis populi

Lämna en kommentar

Aspfjärilen är bland dom största dagflygande fjärilsarter vi har i Sverige. Den sitter ofta med utspända vingar vid en grusväg eller vid någon liten bäck, dike eller vattenpöl och dricker. Jag har aldrig sätt någon Aspfjäril på någon blomma och troligtvis så är det med ett undantag man skulle få se dem på en blomma. Honan brukar sällan flyga ner till marken, utan hon sitter högt upp i trädtopparna och då framför allt på aspträden. Har ni en ladugård i närheten, så passa på att besöka den efter midsommaren. Aspfjärilen har en förkärlek till starkt luktande saker som t.e.x. spillning, kadaver och till och med surströmming står på menyn.

Utseendemässigt är den en vacker fjäril med många färger. Från vitt till svart. Ovansidan av vingarna har den en svartbrun grundfärg som går över till en blå nyans längre ner. Där i mellan har den vita fält och orange och svarta prickar. Undersidans färger är klart lysande orange med vita stora fält med en svartblå kantlinje. Den är ganska vanlig i fuktiga lövskogar eller barrblandskogar med inslag av asp.

Mörka praktfjärilar med röda och vita fält/prickar. Kartfjäril, Aspfjäril, Tryfjäril, Aspskimmerfjäril och Sälgskimmerfjäril.

Aspfjäril – Poplar Admiral

Aspfjäril Limenitis populiVingspann från 69 till 90 mm.
Den flyger under en kort period som infaller från den början  i Juni till mitten av Juli. Toppnotering infaller från Midsommarveckan och sista veckan u juni.

Aspfjärilen förekommer i södra och mellersta Sverige upp till Umeåtrakten.
Larven lever på det som har givit dess namn, nämligen asp. Den tillhör familjen Praktfjärilar underfamilj Kronseglare.

Aspfjäril Limenitis populi
Aspfjäril Limenitis populi
Aspfjäril Limenitis populi
Aspfjäril Limenitis populi
Aspfjäril Limenitis populi
Aspfjäril Limenitis populi
Aspfjäril Limenitis populi
Aspfjäril Limenitis populi
Aspfjäril Limenitis populi
Aspfjäril Limenitis populi

Fjärilar

Mindre tåtelsmygare – Thymelicus lineola

Lämna en kommentar

Mindre tåtelsmygare är en av våra mindre fjärilsarter som flyger under högsommaren. Den är så liten att man lätt missar att det är en fjäril man ser flyga, man måste stanna upp för att se denna vackra lilla fjäril. Den är en skicklig flygare som flyger lågt över ängsmarkerna med tvära kast. Så det gäller att hänga med.

Mindre tåtelsmygaren har en orange till gulbrun färg på ovansidan av vingarna med mörkbruna ytterkanter. Denna smygare är en art som saknar fläckar på undersidan av vingar.
Undersidans färg är enhetligt ljus beige färgad till gul. Antennens topp ska vara svartaktig runt om. Större tåtelsmygarens antenntopp har en gulbrun undersida. Större tåtelsmygare ska inte finnas i Sverige men jag håller nog inte riktigt med där, den finns närmast i Danmark.

Denna fjäril tycker om att flyga på dom flesta ängsmarker men föredrar torra gräsmarker och längs med grusvägar. Det positiva är att den expanderar norrut. Själv har jag inte noterar någon ökning inom mina inventeringslokaler, det är ungefär samma antal varje år.

Mindre tåtelsmygare – Essex Skipper

Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineolaVingspann från 22 till 28 mm. Flygtiden infaller från slutet av Juni till slutet av Augusti.

Man finner den från Skåne i söder till Gästrikland i norr.
Under dom senaste åren har den spridit sig ända upp till Haparanda (2024).
I Nordamerika betraktas den nästan som en skadeinsekt, efter att den har spridit sig över hela Amerika.
Larven lever av olika gräsarter t.e.x. timotej, hundäxing och kvickrot.
Den tillhör familjen Tjockhuvuden och underfamiljen smygare.

Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Hane
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Hane
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Sitter på en enorm rödklöver
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Sitter på en enorm rödklöver.
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Hane Här ser ni doftfjällslinjen
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Hane. Här ser ni doftfjällslinjen.
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Parning
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Parning