Etikettarkiv: Svenska fjärilsarter

Klubbsprötad bastardsvärmare Zygaena minos

Klubbsprötad bastardsvärmare är svart med tre röda fält på varje övre  vinge. Man skiljer ut Klubbsprötad bastardsvärmare från Smalsprötad bastardsvärmare på den nedersta röda fält. För Klubbsprötad går bulan (Benknotan) inåt och för Smalsprötad går den utåt. Och som namnet antyder så har den en liten klubba längs upp på antennen.
Denna art är mer begränsad i sin utbredning än Smalsprötad. Den finns i dom östra delarna av Östergötland, Småland, Blekinge samt på Öland. Den trivs på blomrika torra gräsmarker och hyggen samt där gräset omväxlande högt och lågt. Sitter gärna och äter på tistlar och Åkervädd.

Klubbsprötad bastardsvärmare – Blood Droplet Burnet

Klubbsprötad bastardsvärmare Zygaena minosKlubbsprötad bastardsvärmare finns i huvudsak på den sydöstra delen av vårt land.
Från Skåne i syd till sydliga delen av Örebro län.
En av få arter som expanderar under de senaste åren.
När det gäller bastardsvärmare så är alla arter väldigt fotovänliga.
Har dom satt sig på en blomma då sitter dom kvar en längre tid.
Vingspann från 28 till 38 mm. Flygtiden är från slutet av Juni till slutet av Juli.
Larven lever på Bockrot.
Tillhör familjen Bastardsvärmare.

Klubbsprötad bastardsvärmare Zygaena minos
Klubbsprötad bastardsvärmare Zygaena minos
Klubbsprötad bastardsvärmare Zygaena minos
Klubbsprötad bastardsvärmare Zygaena minos
Klubbsprötad bastardsvärmare Zygaena minos Parning
Klubbsprötad bastardsvärmare Zygaena minos
Parning
Klubbsprötad bastardsvärmare Zygaena minos
Klubbsprötad bastardsvärmare Zygaena minos
Klubbsprötad bastardsvärmare Zygaena minos
Klubbsprötad bastardsvärmare Zygaena minos
Klubbsprötad bastardsvärmare Zygaena minos Parning
Klubbsprötad bastardsvärmare Zygaena minos Parning
Klubbsprötad bastardsvärmare Zygaena minos
Klubbsprötad bastardsvärmare Zygaena minos

Det finns sex arter av bastardsvärmare och en metallvinge i Sverige. Andra arter av bastardsvärmare är Sexfläckig bastardsvärmare, Bredbrämad bastardsvärmare, Mindre bastardsvärmare, Smalsprötad bastardsvärmare, Klubbsprötad bastardsvärmare, Fjällbastardsvärmare samt Ängsmetallvinges.

Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe

Violettkantad guldvinge är en ganska så sällsynt guldvinge men som finns i nästan hela landet. Även denna art minskar i antal. Man kan se den flyga över friska till fuktiga ängsmarker, kärr och hagmarker samt även på blomrika sydsluttningar.
Den är en god flygare som ofta återvänder till samma plats för att sola sig. Hanen känns lätt igen på dom violettskimrande kanterna på översidan samt den guld orange färgen. Honan är betydligt oansenligare och har en mera brun orange ton på övervingarna. Arten har ljuskantade svarta prickar på undersidan av vingarna samt saknar vita fläckar.

I Sverige finns det fyra arter av guldvingar. Dessa är Violettkantad guldvinge, Violett guldvinge, Mindre guldvinge och Vitfläckig guldvinge. I norden finns ytterligare två arter och dessa heter Kärrguldvinge och Sotguldvinge. Violettkantad guldvinge är en karaktärsart för Dalarnas ängsmarker och har därför valts som landskapsinsekt.

Violettkantad guldvinge – Purple-edged Copper

Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoeVingbredd från 25 till 35 mm.
Flygtid från mitten av Juni till början av Augusti.

Den har sitt starkaste fäste i Norrland speciellt längs fjällkedjan. I södra Sverige finns den mera sparsamt. Lokalt kan den finnas i större antal. Den minskar kraftigt för varje år som går i dom södra delarna av vårt land.
Larven lever på syror, krusskräppa, ormrot, ängssyra, bergsyra och pilört.
Violettkantad guldvinge tillhör familjen Juvelvingar.

 

Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hona
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hona
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hona
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hona
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Krusskräppa Rumex crispus
Krusskräppa Rumex crispus

Kålfjäril Pieris brassicae

Kålfjärilen är en ganska stor fjäril och man kan relativt enkelt skilja denna fjäril från andra vita fjärilar. Den som är närmast att likna kålfjärilen är rovfjärilen. Rovfjärilen är betydligt mindre, samt i Valdemarsvik är kålfjärilen mer vanlig än rovfjärilen.
Det kan vara så att rovfjärilen minskar snabbare i antal än kålfjärilen. Denna art är bofast i södra Sveriges odlingslandskap, men kan vissa år flyga iväg långa sträckor och då kan den dyka upp ganska lång upp i landet.
Grundfärgen är vit med svarta prickar samt en svart kant på övre framvinge. På undersidan är den ljusgul med små svarta prickar. Honan har en svart kant medans hanen har en ljusgul kant på övre vingpar. På undre vingpar har dom en ljusgul kant och oftast en diffus svart fläck, vid den övre kanten av vingarna och mitt på vingen.

Kålfjäril – Large White

Kålfjäril Pieris brassicaeVingspannet är mellan 50 – 64 mm och flygtiden är från Maj till Juni samt från Augusti till början av September.

I sällsynta fall kan den även flyga en tredje generation.
Larven lever av vitkål, pepparrot, majviol och odlade grönsaker, som broccoli.
Kålfjärilen tillhör familjen Vitfjärilar.

 

 

 

Kålfjäril Pieris brassicae
Kålfjäril Pieris brassicae
Kålfjäril Pieris brassicae
Kålfjäril Pieris brassicae
Kålfjäril Pieris brassicae hona äggläggande
Kålfjäril Pieris brassicae hona äggläggande på en broccoli.
Kålfjäril Pieris brassicae
Kålfjäril Pieris brassicae
Kålfjäril Pieris brassicae
Kålfjäril Pieris brassicae
Kålfjäril Pieris brassicae Hona
Kålfjäril Pieris brassicae
Hona