Etikettarkiv: Svenska fjärilsarter

Mindre guldvinge Lycaena phlaeas

Mindre guldvinge är en liten och nyfiken fjäril som sitter gärna kvar in i det längsta innan den flyger iväg. Den påminner lite om Grönsnabbvingen sätt att flyga upp en kort bit och sedan återvända till en närliggande blomma eller gren. Därför är den en tacksam fjäril att fotografera, det är oftast bara och vänta en stund så sätter den sig.

Men är det på flyghumör, så flyger den kvickt längs med marken med tvära kast och då kan det vara svårt att upptäcka den. Men den flyger inte så länge, utan den sätter sig ganska så snart för att sola sig.
I Sverige finns det fyra arter av guldvingar. Dessa är Violettkantad guldvinge, Violett guldvinge, Mindre guldvinge och Vitfläckig guldvinge. I norden finns ytterligare två arter och dessa heter Kärrguldvinge och Sotguldvinge.

Mindre guldvinge – Small Copper

Mindre guldvinge Lycaena phlaeasMindre guldvinge tillhör juvelvingarna och där finns även Grönsnabbvingen och alla blåvingar. Mindre guldvinge har en vingspann på 22 – 34 mm.

Mindre guldvinge är den som flyger först på våren och sist på hösten, under vissa år kan det bli 3 generationer. Och då kan dom flyga ända in i November. Den finns i södra Sverige och längs med kusten upp till Haparanda. I bland kan man se blå prickar på bakvingens översida, se bild 5 och 6. Som larv lever den på ängssyra eller bergsyra.

 

Mindre guldvingeLycaena phlaeas
Mindre guldvingeLycaena phlaeasMindre guldvinge Lycaena phlaeas
Mindre guldvinge Lycaena phlaeas
Mindre guldvingar Lycaena phlaeas
Mindre guldvingar Lycaena phlaeas
Mindre guldvinge Lycaena phlaeas
Mindre guldvingeLycaena phlaeas
Mindre guldvinge Lycaena phlaeas
Mindre guldvingeLycaena phlaeas
Mindre guldvinge Lycaena phlaeas
Mindre guldvingeLycaena phlaeas
Mindre guldvinge Lycaena phlaeas
Mindre guldvingeLycaena phlaeas
Blå prickar
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella

Grönsnabbvinge Callophrys rubi

Grönsnabbvinge är en liten fjäril med karakteristiskt grön undersida. Ovansidan är mörkbrun, den sidan ser man i regel aldrig efter som den sitter oftast med ihopslagna vingar.
Den finns i stort sätt i hela landet förutom i fjällen. Grönsnabbvingen är ganska så orädd av sig. Om man är försiktig och smyger sig fram, kan man betrakta den ganska så länge innan den flyger upp. Och den sätter sig igen efter ett par sekunder, oftast på samma gren som den lämnade eller strax intill.

Ett tips är att leta efter dem i gläntor och gles tallskog. Dem verkar ha en förkärlek till enbuskar, man ser dem ofta sittande i en enbuske eller något som är heltäckande grönt.

Under senaste åren har även denna talrika art minskat i landet. År 2024 rapporterades ca 1600 tillfällen, övriga år brukar det rapporteras över 2000 tillfällen. Det är normalt att det fluktuerar under åren som går. Vi är många flera som rapporterar in fjärilar sedan 2020, så där av är minskningen lite för mycket.

Grönsnabbvinge – Green Hairstreak

Grönsnabbvinge Callophrys rubiFärgen på översidan är enfärgad gråbrun och vingspannet är ca 23-25 mm.
Larven lever på blåbär, lingon, odon och tranbär.

Den flyger från mitten av april till början av juni.
Ni har en lång tid på er för att fotografera och studera Grönsnabbvingarna.

Det gamla namnet var Björnbärssnabbvinge.

Grönsnabbvingen tillhör familjen Juvelvingar.

Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Grönsnabbvinge Callophrys rubi Parning
Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Parning
Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Blåbär Vaccinium myrtillus
Blåbär Vaccinium myrtillus

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon

Jag och min son Martin följde med på en Kronärtsblåvinge exkursion 2008 där var Tommy Karlsson kursledare.

Kronärtsblåvingen var en av  Sveriges sällsyntaste fjärilar. Den är troligen helt utdöd sedan 2020.  Bilderna på fjärilen är från år 2008. I Sverige har kronärtsblåvingen påträffats i Östergötland och Småland mellan Kisa, Valdemarsvik och Gamleby, med kärnförekomsten i det starkare kuperade landskapet mellan Gamleby och Dalhem i söder och Valdemarsvik i norr. Den är troligen också utdöd i Norge,  under 2000-talet har inga fjärilar återfunnits.

Kronärtsblåvinge – Reverdin’s Blue

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomonDen är betydligt större än Ljungblåvingen och Hedblåvingen som har en vingbredd 21-28mm.

Kronärtsblåvingen har en vingbredd på 28-34mm.
Flygtid från början av Juli till mitten av Augusti.

Larven lever på sötvedel.

Den tillhör familjen juvelvingar, underfamilj blåvingar.

Sötvedel Astragalus glycyphyllos
Larven lever på sötvedel.

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon Hane

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon Hane

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon Hane

På nästa bild har Tommy Karlsson (Kursledaren) märkt en Kronärtsblåvinge med ett nummer. Under dagen märkte vi 7 st individer. Sammanlagt fångade vi in 16 Kronärtsblåvingar.
Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Märkt Kronärtsblåvinge Nr 33

Andra arter av blåvingar:

Alkonblåvinge, Brun blåvinge, Fetörtsblåvinge, Fjällvickerblåvinge, Hedblåvinge, Högnordisk blåvinge, Klöverblåvinge, Kronärtsblåvinge, Ljungblåvinge, Midsommarblåvinge, Mindre blåvinge, Tosteblåvinge, Puktörneblåvinge, Rödfläckig blåvinge, Silverblåvinge, Svartfläckig blåvinge, Turkos blåvinge, Violett blåvinge, Väpplingblåvinge, Ängsblåvinge.